Chiching!

Jag sitter här vid skrivbordet och tittar på en bild på Chanel Iman vars konturer jag desperat försöker få ner på ett stycke papper, samtidigt som jag sitter och tänker på mitt nya jobb. Jag är ganska säker på att det här är det roligaste jobbet som jag någonsin haft. 


I start on Monday!

Angående teckningen

Haha, jag läste nyss att en kompis kommenterat mitt inlägg då jag lagt upp bilderna på Gemma Ward. Vi brukar alltid skoja om hur man betedde sig när man gick på lekis. Ni vet väl vad jag menar när jag säger "Lekisstylen"? För er som inte förstår tänker jag förklara mig. När jag var liten och gick på lekis brukade mina kompisar och jag alltid rita teckningar. Ofta hände det att mina kompisar så "Åh, kolla på min teckning. Den är hur ful som helst. Säg att den är ful", bara för att de ville att man skulle säga "Nej, den är jättefin ju". Saken var bara den att jag alltid sa vad jag trodde att de ville höra (så naiv som jag var) och sa därmed att teckningen var jätteful, haha. Kalla mig dum, men man får faktiskt skylla sig själv om man kör på "Lekisstylen".

Det jag ville säga var att min kompis hade kommenterat "Asså Dragge, går du i trean eller?" och citerat en typisk "åh vad ful min teckning är"-kommentar. Haha, det var inte alls vad jag menade när jag skrev att jag var självkritisk. Självklart är jag nöjd med vad jag lyckas åstadskomma, men det är ju inte det bästa jag har sett. Men för att inte vara ett proffs, känner jag att jag har gjort ett riktigt bra jobb. Haha! Är du nöjd nu, Meg?

She's not done yet!

Då var jag nästan klar med Gemma Ward. Själv tycker jag inte att bilden är ett dugg lik originalet, förutom ena ögat lite granna. Men jag är ändå ganska nöjd. Sedan är jag väldigt självkritisk när det kommer till mina egna bilder, haha. Men om det här inte hade varit ett porträtt på topmodellen, utan bara en fiktiv bild, hade jag nog varit mer än nöjd (förutom att ögonen är lite olika… okejdå! De är inte alls lika).

Här har vi originalet, Gemma Ward.


Här har vi min version, som inte är fullt så lik originalet. En sak jag stör
mig på är att det blir så dålig kvalité när man laddar upp bilderna.
Skuggningarna är egentligen mycket starkare och mörkare. Dessutom är
konturerna mer markerade och fräknarna syns även mer i verkligheten.

Gemma Freckles

Just nu sitter jag och skissar på en egen liten bild av den fräkniga australienska fotomodellen Gemma Ward. Jag har suttit och försökt lista ut om hon gått visningar för Victoria Secret eller inte, men jag kan faktiskt inte minnas att jag sett henne på någon av underklädesvisningarna. På tal om underkläder, gav grannen mig en liten present i gårkväll innan vi tog kvällsrundan, nämligen en bh som hon köpte i Spanien. Haha, jag blev verkligen jätteglad. Tack så jättemycket igen! ♥


Bara så ni vet, är detta inte bilden jag ritar just nu,
utan en annan.

Inte färdig

God kväll allesammans! Jag tänkte ta och slänga in en eller två bilder på min bild som jag har suttit och tecknat på under gårdagen och idag under min tiominuters-rast. Men innan ni bläddrar ner för att ta er en titt på bilderna, måste jag förvarna om att teckningen inte är klar än. Jag har en hel del skuggning kvar att göra och dessutom måste jag göra om hakan och näsan lite granna. Själv tycker jag inte att bilder är alltför lik Robert, men vissa drag är väl lika. Haha, ja det brukar väl bli så när jag ritar. Det blir aldrig som jag förväntat mig.

Om jag ska vara ärlig påminner min avbildning av Robert väldigt mycket om min käraste far i hans unga dagar. Jag har ungefär en sådan här bild på honom när han sitter med en cigg i sin mun han med, från hans ungdom det vill säga. Jag tror att det just är käken, ciggen, ögonen och håret som får mig att tänka på min gamle man. Jag kanske kan visa vilken bild jag menar om jag hittar bilden? ♥

Blixten tonar ju bort en massa detaljer, så det där är ju inte på pricken

vad jag har ritat.

Här har vi ännu en bild på min teckning, men den här gången är bilden

tagen utan blixt. Som ni kan se, ser skuggorna väldigt mörka ut vilket

inte heller är hur jag har ritat bilden. Vad vill kameran visa egentligen?


Och här har vi då originalbilden som jag då har suttit och försökt
rita.
Jag tror att jag behöver rita till lite mer skägg på min gubbe
faktiskt, haha.

bild

Inte Digitalbox-Robban nu igen!

Nu var det ganska länge sedan jag satte mig ned och ritade. Jag känner mig ganska sugen på att rita den här bilden på Robert (inte digitalbox-robban, utan Twilighthunken Robert Pattinson) som jag hittade nyss. Det kan bli en riktig Dali (hans unga dagar), men det kan bli en riktig Picasso också (åt helvete med andra ord), haha. 


bild

Salvador Dali, Drömmen

En av de målningar som jag har gjort som jag är stoltast över, är den jag gjorde när jag gick i nian (förra våren). Vi i klassen hade i uppgift att välja en konstnär och en av deras målningar, som vi sedan skulle imitera och göra så lika som möjligt. Jag valde att ge mig på Salvador Dalis målning Drömmen, som är väldigt surrealistisk. Och det var nog just det som fick mig att dras till honom som konstnär; surrealismen. Det krångliga med uppgiften, var att man skulle förstora upp dem. De flesta hade en dubbelförstoring, men jag hade 1,8 cm förstoring, vilket gjorde det hela lite svårare och lite "pilligare". Jag målade på något vit kartongliknande och med någon konstig och billig målarfärg. Haha, ja det var ju inte akrylfärger jag eller någon annan hade tillgång till direkt.


Hur som helst kämpade jag verkligen med min målning och jag blev väldigt nöjd med resultatet. Jag kanske inte är lika bra på att måla och rita som min bror och syster är, men jag försöker i alla fall och jag säger alltid till när jag är nöjd eller missnöjd. Det är nog första bilden jag är nöjd med (förutom tigrarnas ränder som berodde lite på de dåliga penslarna. Får man skylla på det? Haha).  


Utan blixt, och jo en sak jag stör mig på lite är tigern länst till högers mun. 
Jag klantade mig med den röda färgen där, men skitsamma! Haha! Man
kan sitta och pilla med smådetaljer i evigheter.



Med blixt. Ja, riktigt såhär ser inte bilderna ut i verkligheten. Det är mycket
mer färg i verkligheten tycker jag. Men en sak måste jag säga. Om det är
någon konstnär som jag älskar är det fan Salvador Dali. Sök på hans bilder
på google vet jag. De är sjuka, men man kan diskutera så jävla mycket också.

Don’t worry sweetie, beauty is only skindeep

Bara några dagar efter att jag blev utskriven från sjukhuset, plockade jag upp skisspennan och skissblocket för att än en gång förenas med min kreativa sida. Haha, det kändes som om det var åratal sedan jag ritade eller målade. Vad mer kunde jag egentligen göra förutom att läsa, titta på tv och ligga i sängen? Jag var som paralyserad där i min motorsäng. Alla mina rörelser, var resultatet av min mekaniska madrass. Haha! "vilket skämt" tänkte jag och kom på den brillianta idéen att börja rita. Jag inspirerades av en Versacekampanj som jag hade sett i en tidning dagen innan och bestämde mig för att visa en sida som aldrig skulle visas i någon modetidning. Jag tänkte hela tiden att Elin skulle kommentera någonting med "En öga" (Ett skämt sedan tidigare) och nu gjorde hon det också! Haha, fyfan vad jag skrattade. Jag kan berätta imorgon om ni vill.


Hon har ett öga, precis som de flesta av mina andra porträttbilder. Haha,
den här gången berodde det inte på att jag inte kunde rita det andra ögat.
Nej, det sa mig ingenting när jag såg bilden som den var. En tjej, vad mer?
Så jag gjorde en detalj att undra över istället! Haha, om 20 år kanske jag
tittar tillbaka på den här bilden och minns vad jag tänkte.

RSS 2.0