Jag tittade nyss in på Mys blogg och såg en bild på mig från tidigare i år under maj. Hon hade skrivit en diss, men inte om mig, utan tröjan jag bar den där dagen. Haha, tröjan kan ni se här nedan, men jag har någonting att tillägga till mitt försvar innan ni skådar bilden. Först och främst måste jag säga att alla mina tröjor och oversizelinnen (som jag stulit från min far) låg i tvätten. Jag trodde även att vi alla skulle ta det lugnt och inte göra någonting. Därefter måste jag som argument till detta påhopp förklara att det där linnet var en sista utväg. (Det där linnet brukade vara mitt nattlinne när jag gick i fyran, haha. Men den där dagen fick det bli mitt dagliga linne.) Jag vet, jag vet, ”du kunde ha kommit i bh istället för att gå i det där linnet” tänker ni nu, men jag är rädd att jag hade frusit. Visst var det en egoistisk tanke att tänka på sin egen bekvämlighet istället för sina medmänniskors välmående? Jag utsatte inte bara mig själv för en modemiss, utan jag skadade mina vänners bekvämlighet och välmående den dagen.

Det känns förfärligt att blicka tillbaka till den där majdagen och se det där fruktansvärda linnet framför mig. Jag drömmer än mardrömmar och ibland ser jag det framför mig när jag blundar… även om det bara är för en sekund. Jag vill därför offentligt be om ursäkt för att jag tvingade er att se mig i det där gud förbjuda tygstycket. Nu vill jag lova er alla att ni aldrig mer ska få se mig i det där linnet igen. Jag ska leta upp det och förstöra det, för att jag i nästa nödsituation inte ska kunna sjunka ner i den låga nivån igen. Nästa gång ska jag inte vara egoistisk, utan jag ska gå genom stan i bara bh om det så behövs för att få folk att må bra. Tack för att ni tog er tiden att läsa detta. Denna text var tillägnad till främst My och Louise, samt alla andra som såg mig den där… fruktansvärda dagen i maj tidigare i år.


Jag har funderat över att ta värvning i armén, för att slippa denna
dagliga plåga, då jag jämt och ständigt inte kan undgå att blicka tillbaka
till den där förskräckliga majdagen. Förlåt än en gång mina vänner! <3
Jag trodde att om jag tog på mig Lollos mammas halsband, skulle ingen

märka de fastsydda blommorna på mitt linne... men planen var menad

att misslyckas. De kom på mig...